Chevrolet Spark - vanliga problem inför köp och ägande

Det här är de vanligaste felen jag ser på Spark

Om jag ska vara rak är bilden ganska tydlig: det är sällan en enda katastrof som definierar modellen, utan flera återkommande svagheter som varierar mellan årsmodeller. De äldre bilarna får oftare kritik för motor och oljeförbrukning, medan 2014-2015 bär på den tydligaste transmissionshistoriken. Senare exemplar är inte problemfria, men de tenderar att vara mindre dramatiska om de har skötts rätt.

CarComplaints pekar ut 2013 som den mest problemtyngda årsmodellen totalt, och det stämmer väl med hur jag brukar tolka den här modellen i praktiken: inte som en dålig bil rakt igenom, men som en bil där just rätt årsmodell och rätt exemplar spelar ovanligt stor roll. Nästa steg är att läsa symptomen rätt, för det är där många missar börjar.

Så känner du igen problemet innan det blir dyrt

Det värsta med Sparkens typiska fel är inte alltid att de är svåra att upptäcka, utan att många bortförklarar dem i början. En liten ryckning vid acceleration, en motorlampa som tänds sporadiskt eller en bil som känns seg när du gasar kan vara första tecknet på något som senare blir dyrt.

Jag brukar säga att om bilen ger dig två olika småsymtom samtidigt, då är det inte längre ett litet symtom. Då behöver du läsa helheten, och det är exakt vad transmissionen gör särskilt viktig på Spark.

Transmissionen är den punkt jag skulle kontrollera först

På vissa Spark-utföranden är det CVT-lådan, alltså en steglös automatlåda, som ställer till det. I stället för fasta växlar arbetar den med rem och variabla remskivor, och när den mår bra kan den kännas mjuk och enkel. När den börjar bli sliten märks det snabbt som ryck, tvekan, slirning eller konstiga varvtal utan att bilen riktigt svarar.

I GM:s specialprogram för 2014-2015-bilar beskrivs hur transmissionens drivremskivor och interna rem kan ta skada efter en oväntat hård växling. Det är just därför jag inte avfärdar ett enstaka ryck som ”bara lite obestämd automat”. På den här modellen kan det vara början på ett betydligt större problem.

• Runt 40-45 mph kan vissa förare märka att varvtalet rusar upp utan att bilen riktigt följer med.
• Slirning eller hårda växlingar betyder att lådan inte arbetar jämnt.
• Försenad acceleration är extra allvarligt om bilen känns tveksam när du trycker på gasen från stillastående.

De amerikanska klagomålsdata jag har gått igenom placerar vanliga transmissionsreparationer i storleksordningen cirka 2 800 dollar, och de värsta fallen för 2014-bilarna hamnar högre än så. Det viktiga här är inte den exakta siffran i sig, utan att växellådsproblem snabbt blir oproportionerligt dyra i förhållande till bilens värde. Därför skulle jag alltid provköra bilen länge, inte bara runt kvarteret, innan jag tar ett köpbeslut.

När lådan känns ren och jämn är bilen betydligt lugnare att leva med, men Sparkens nästa svaga punkt sitter i motorn och i hur den hanterar olja.

Motor, oljeförbrukning och startproblem

Om växellådan är den dyraste risken är motorn den mest frustrerande. På de tidiga bilarna dyker rapporter om hög oljeförbrukning upp gång på gång. Det betyder i praktiken att du kan behöva fylla på mellan serviceintervallerna, och det är inget jag skulle normalisera. En motor som dricker olja brukar inte bli bättre av att man ”avvaktar lite till”.

Orsaken kan vara flera saker: yttre läckage, slitna tätningar, intern förbrukning eller tidigare försummad service. Jag skulle börja enkelt. Kontrollera om oljenivån sjunker, leta efter våta partier runt motorn och se om avgasröken ändrar färg vid kallstart eller kraftig gas. På 2013-bilarna är den typen av kontroll extra viktig eftersom just oljeförbrukning pekas ut som den mest återkommande enskilda felet.

Startproblem är en annan signal som inte ska underskattas. I vissa fall handlar det om ett svagt batteri eller en dålig laddning, men om bilen ibland startar och ibland inte gör det, då tänker jag också på elfel, jordpunkter och bränslematning. Det är lätt att byta batteri i onödan, men om felet återkommer efter ett friskt batteribyte är det ett tecken på att orsaken sitter djupare.

En vettig tumregel är enkel: om du måste fylla på olja ofta, eller om bilen tvekar vid start mer än en gång, ska du inte bara ”hålla koll”. Då ska du felsöka. Och när motorn är klar är det ofta elen som står näst på tur.

Elektronik, lampor och småfel som sabbar vardagen

Elektriska fel låter mindre dramatiska än transmissionsproblem, men de är ofta det som får ägandet att kännas billigt på fel sätt. På Spark ser man rapporter om saker som gasmätare som inte visar rätt, radio som inte beter sig som den ska, instrumentkluster som ger konstiga signaler och allmän batterikänslighet. Det är typiska småfel som inte alltid stoppar bilen, men som gör den svår att lita på.

Det här är också den del av felsökningen där många gör ett klassiskt misstag: de byter komponenter för snabbt. Jag skulle börja med laddning och batteritest, sedan kontrollera jordpunkter och kontakter innan jag ens funderar på dyrare elektronikdelar. Ett svagt batteri kan ge märkliga följdeffekter som ser ut som fler problem än det egentligen finns.

På en bil som används mest för kortkörning blir den här typen av fel också vanligare. Små resor hinner inte alltid ladda batteriet fullt, och då kommer larm, mätarfel och starttrötthet oftare. Det gör att en till synes enkel småbil plötsligt kräver mer disciplin än man väntar sig.

När elen börjar bete sig konstigt skulle jag därför inte nöja mig med att släcka varningslampan. Jag skulle fråga mig varför den tändes, och det leder oss vidare till säkerhetsfrågorna som inte går att ignorera.

Återkallelser och säkerhetsfrågor du inte ska hoppa över

Det här är den del av Spark-ägandet som jag tycker att folk ibland behandlar för lätt. Vissa årsmodeller har haft återkallelser för huvlås och airbags, och sådant ska man inte ”hålla koll på senare”. Om en återkallelse finns kvar ska den åtgärdas, helst innan bilen används vidare i vardagstrafik. NHTSA:s recall-verktyg är tydligt med att öppna återkallelser ska fixas utan kostnad.

Jag skulle framför allt kontrollera tre saker: att huvlåset faktiskt går i ordentligt, att bilen inte har någon historik av airbagproblem och att alla återkallelser är utförda dokumenterat. Det gäller särskilt om bilen är importerad, har oklar historik eller har bytt ägare flera gånger. En bil som ser fräsch ut på utsidan kan ändå bära på en gammal säkerhetsbrist som aldrig blivit åtgärdad.

• Be om dokumentation på utförda återkallelser.
• Testa huven flera gånger och kontrollera att låset känns stabilt.
• Varningar för airbag eller bältessträckare ska alltid tas på allvar.
• Om serviceboken är tunn, anta inte att återkallelser automatiskt är gjorda.

Det här är också en bra påminnelse om att ett besiktningspapper inte är samma sak som en fullständig hälsodeklaration. Därför skulle jag alltid avsluta med en praktisk kontrollplan innan jag köper eller behåller en Spark.

Det jag skulle kräva av en Spark i dag

Om jag stod inför ett köp i dag skulle jag vara ganska rak i min metod. Jag skulle vilja se en tydlig servicehistorik, en provkörning utan ryck och inga öppna återkallelser. Jag skulle också prioritera senare årsmodeller framför de tidigaste, men bara om priset är rimligt och bilen faktiskt känns frisk. En billig Spark som behöver växellåda, motoråtgärder och elfelsjakt är inte billig i längden.

Min korta tumregel är därför: köp inte en Spark som redan ger symptom. Om bilen slirar, tvekar, dricker olja eller beter sig märkligt elektriskt, då är sannolikheten hög att du köper ett problem, inte en transportlösning. Om allt däremot är dokumenterat, provkörningen är ren och återkallelserna är stängda kan modellen fortfarande fungera som en enkel pendlarbil, men den belönar inte slarv.

Det är just den balansen som avgör om Spark blir ett smart budgetköp eller en bil du snart börjar ångra. Jag hade därför letat efter ett friskt exemplar med tydlig historik, och jag hade gått därifrån direkt så fort växellådan, oljenivån eller elen började säga emot.